Denna helg går definitivt i musikens tecken. Be there or be sqaure!


http://www.umeaopen.se/

En tredjedel av alla som åtalas för våldtäkt blir friade – en ökning med elva procentenheter sedan 2006.
Det beror på att idag krävs det starkare stödbevisning, ett vittne som kan bekräfta att en våldtäkt har ägt rum. I regel begås våldsbrott/våldtäkter bakom stängda dörrar. Så vem ska vara detta vittne? Gärningsmannen?


Trots att det är överfallsvåldtäkterna (där offret inte känner gärningsmannen) vi hör mest om i media utgör de ”bara” en liten del av alla våldtäkter.
De flesta vålds- och sexualbrott mot kvinnor sker i våra svenska, trygga hem. I tysthet. Där förgriparen är en närstående. En make, pojkvän, släkting eller vän.

I Radioprogrammet P3 Nyhetsguiden (2012-03-27) ringde programledaren upp Olga Persson, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbunds (SKR) förbundssekreterare, som berättade att det är allt svårare att bli dömd för våldtäkt då offret saknar stödbevis, som ett vittne som kan bekräfta händelsen. Bevis kan även vara blåmärken eller sönderrivna underkläder, men då kan rätten hävda att kvinnan samtyckte, "hon tycker om våldsamt sex". Dagens domstol är inte bättre än så att de fortfarande lämnar ut offret – som oftast är en kvinna - att det var hennes fel att hon drack sig berusad, var utmanande klädd eller att hon inte ens skulle följt med den där mannen hem över huvud taget - Ett brett underlag för att ge kvinnan Skuld och skam. (Läs: Härskarteknik) Vilken i sin tur ger följderna att mörkertalet för alla våldtäkter är så stort just för att kvinnorna känner att det inte är någon mening att göra en polisanmälan då de ändå inte blir tagen på allvar.

P3 Nyhetsguidens Valeria Helander berättar i samma program att i Saudiearabien krävs det fyra manliga vittnen för att bekräfta att en våldtäkt skett för att det ska kunna gå till en fällande dom. Jag var tvungen att kolla upp detta då det lät så absurt och hittade bland annat en intressant artikel från 2007, jag börjar med en kort sammanfattning:

En 18-årig kvinna i Saudiarabien som var nygift hade tidigare haft en flirt med en annan man som hon bara pratat med på telefon. Hon skickade en bild till honom som hon senare var rädd att han skulle sprida och gick med på att träffa honom för att få tillbaks bilden. Hon satte sig i mannens bil och där började mardrömmen när han skulle skjutsa hem kvinnan till hennes make...

”...Kvinnan, som nu är 19 år, dömdes för att ha befunnit sig i en bil tillsammans med en man som hon inte var släkt med - helt tabu enligt den stränga saudiska lagen. De sju våldtäktsmännen upptäckte paret, förde bort dem med våld och utsatte båda för en brutal gruppvåldtäkt.

För domstolen var kvinnans ”brott” lika allvarligt som gruppvåldtäkten. I en första dom dömdes hon till 90 piskrapp, men straffet skärptes av en högre domstol till 200 rapp. En försvårande omständighet ansågs vara att hon hade uppmärksammat massmedier på den första domen och därmed ”stört rättsprocessen”.

Våldtäkt bestraffas med döden i Saudiarabien. Men våldtäktsmännen fick bara två-nio års fängelse i den skärpta domen, med motiveringen att det saknades vittnen och medgivanden.

Domarnas grundargument i andra instans var att våldtäkten var kvinnans fel. Ingenting hade hänt om kvinnan inte träffat mannen, hette det. Kvinnans förklaring var att hon träffat mannen för att få tillbaka ett foto som denne tagit tidigare då de varit ett par och hotat sprida i bekantskapskretsen.

En saudisk källa, som inte ville bli omnämnd med namn, säger till nyhetsbyrån AFP att domen var ”löjlig” och att den har skadat Saudiarabiens rykte.”

Källa http://www.svd.se/nyheter/utrikes/valdtagen-benadad-i-saudiarabien_695693.svd

även hämtad information från http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11303854.ab

En intressant sak, har ni tänkt på att många av oss har en kompis, släkting eller flickvän som har blivit utsatt för sexualiserat våld, men att få har en våldtäktsman (som de vet om) i sin bekantskapskrets?
Bara där kan man få en fingervisning om hur många det är som går fria - antingen för att det aldrig görs någon anmälan - eller att det anses inte finnas ”tillräckliga”  bevis för en fällande dom.

Om vi återgår till det svenska rättsystemet kan man tycka att vi inte har någonting att klaga på om man jämför med andra länder, men sätter man sig in i detta och förstår hur FÅ fall det är som ens kommer upp i rätten och hur få våldtäktsmän det är som verkligen blir dömda – är det ett land att vara stolt över?

Brå:s (Brottsförebyggande rådets) hemsida är verkligen värd att besöka för att ta del av statistik och information om våldtäkt och sexualbrott. Jag tänker inte kopiera texten därifrån rakt av utan jag rekommenderar starkt till att besöka länken nedan!

 Våld och sexualbrott - Brå

Följer upp här med ett klipp:

Nyhetsmorgon - Olga Persson om varför fler våldtäktsmän frias

http://www.tjejjouren.se/

Skön lördag! For och bowlade med Merika och Pongo på bowlingcentrum, började riktigt dåligt för mig men det tog jag igen minnsann! Men fick nöja mig med en 2:a plats (trodde jag skulle komma sist så). Kul var det!  Efter vår timma var slut dansade Pongo glatt ut för att han spöade oss, och vi funderade på vad vi skulle göra sen. Jag var hungrig (som jag jämt är) och ville hem, men blev övertalad att följa med på Megazone inne på stan, så gatt äta världens fettdrypande pommes (skulle inte förvåna mig om de var friterad i palmolja) men det fick stilla min hunger för stunden fast blev dock lite illamående. Men det glömde jag bort när vi klev in i Megazones lilla spelhall. Blev airhockey och lite skjutande, Pongo fångade the moment;

...och gissa vad jag hittade när jag kom hem? Anders med en stor godispåse. Damn. Min relativt nyttiga helg blev inte så nyttig. Men jag har iaf vare iväg på Iksu dag. Det får bli en klen tröst.

Passade på att fara en sväng på gymmet (Iksu Spa) idag när jag ändå inte hade så mycket för mig. Blev 30 min spinning, crunches och rygglyft med gymboll. Och lite stretch på det. En gyminstruktör jag träffade för ett par år sedan sa att jag inte behövde stretcha då jag har överrörliga leder och kan skada dem, men jag skippar att tänja knä-och armlederna och ser till att ryggen är rak. Tycker att stretchen tillhör en del av nedvarvningen och det vill jag inte ta bort, men så länge man tar hänsyn till sin kropp och vet vad man ska och inte ska göra så är det OK.

Nu får jag se till att mina besök på iksu blir mer regelbundna, efter att jag vare förkyld och jävlig under februari har det inte blive så mkt träning förutom lite vardagstök.

Blandade känslor av sorg, hopp, längtan, kärlek, kamp, saknad och en viss lättnad. Det är vad jag får av Lalehs låt "Vårens första dag".
Förmodligen känner jag så för att jag associerar låtens text till "Min stora dag", stiftelsen som hjälper svårt sjuka barn att förverkliga sina önskedrömmar.
Mitt hjärta blöder av saker som handlar om sjuka barn och djur i hjälplösa situationer!


Skänker även en tanke till min lillasyster Linnéa vars vän Gustav gick bort i cancer i februari 2010. Han blev 12 år.

Låt mig vara, låt mig vara
litet till
jag är,
jag är inte beredd att gå än.

Låt mig finnas, låt mig att finnas,
litet mer
jag är,
jag är inte beredd att dö än,
inte än.

Laleh – Vårens första dag

          


Dessa höga skönheter får gärna göra sig hemmastadda i min skohylla. (Drömma kan man alltid göra!)
Pumps i all ära, de är klassiska och passar till det mesta. Men andra fräna skor som de med träklacken skulle jag inte säga nej till heller!